IPv4 förklarat

En IPv4-adress är ett 32-bitars tal som identifierar ett nätverksgränssnitt. Vi skriver den med punktnotation: fyra tal mellan 0 och 255, där varje tal motsvarar 8 bitar (en oktett). 192.0.2.10 är egentligen 11000000 00000000 00000010 00001010.

32 bitar räcker till ungefär 4,3 miljarder adresser (2³²). Det lät som mycket 1981, när RFC 791 definierade protokollet. Det räcker inte för dagens miljarder telefoner, datorer och servrar – därför finns IPv6, och därför delar de flesta IPv4-nät i dag på adresser.

En offentlig adress är unik i hela världen och routas på internet. Din router hemma eller din mobiloperatör har en, och det är via den som webbplatser nås.

Privata adresser (RFC 1918) kan återanvändas i vilket nätverk som helst och routas aldrig på det offentliga internet:

Enheter med privata adresser når internet via NAT (network address translation): routern skriver om utgående paket så att de bär dess offentliga adress. Därför är adressen den här webbplatsen visar oftast routerns, inte din dators.

CGNAT och 100.64.0.0/10

Många internetleverantörer, särskilt i mobilnät men även på en del fiber- och bredbandsabonnemang i Sverige, lägger till ett andra lager NAT – carrier-grade NAT (CGNAT). Routern får då en adress ur det delade intervallet 100.64.0.0/10 (RFC 6598), och många kunder delar på en offentlig IPv4-adress. Om WAN-adressen i din router skiljer sig från den som visas här sitter du troligen bakom CGNAT. Det märks främst om du vill nå något hemma utifrån, till exempel en kamera eller en spelserver; då kan du fråga leverantören om en egen offentlig adress.

Classless Inter-Domain Routing (CIDR, RFC 4632) skriver ett adressblock som adress/prefixlängd. Prefixlängden anger hur många av de inledande bitarna som är fasta – nätdelen; resten är värddelen.

• /24 → 8 värdbitar → 256 adresser (till exempel 192.168.1.0 – 192.168.1.255)
• /16 → 16 värdbitar → 65 536 adresser
• /32 → en enda adress

I ett traditionellt subnät är den första adressen nätadressen och den sista broadcastadressen, så ett /24 har 254 användbara värdar. Punkt-till-punkt-länkar kan använda ett /31 där båda adresserna kan användas (RFC 3021).

Innan CIDR delades adresser ut i fasta klasser – A (/8), B (/16) och C (/24). Klasserna slösade med utrymme och övergavs 1993, men begreppen används fortfarande ibland.

Vissa block är reserverade av IANA för särskilda ändamål och tilldelas aldrig kunder. Tabellen nedan genereras från IANA:s register över specialadresser, som den här webbplatsen använder för att klassificera varje uppslag.

IANA delade ut de sista lediga /8-blocken till de fem regionala internetregistren i februari 2011. Registren tog sedan slut ett efter ett – APNIC 2011 och RIPE NCC, som ansvarar för Europa och därmed Sverige, 2019 för vanliga tilldelningar. I dag kommer nytt IPv4-utrymme från överlåtelser på en andrahandsmarknad, där en enda adress kostar flera hundra kronor.

Sverige fick tidigt gott om IPv4-adresser, och RIPE NCC:s landrapport om IPv6 i Sverige från 2022 pekar på just det som en förklaring till att IPv6 har införts långsamt här. Branschens svar på bristen har tre delar: NAT för att dela adresser, CGNAT hos leverantörerna och IPv6, vars adressrymd gör delning onödig.